Centerpartiet (SE)

  1.  Eftersom flygresor är den mest klimatskadliga transportformen, vad föreslår du för att fler ska kunna använda tåg i stället för flygplan för resor upp till 1000 km i EU – och vilken roll ska nattåg spela i denna fråga?

För att fler ska välja tåget måste det bli enklare och smidigare för resenären både att boka tågbiljetter för en sträcka som omfattar olika länder och olika operatörer, och det behöver bli smidigare med färre tågbyten. En del av överenskommelsen i Januariavtalet är att regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ska även ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.

2. Vad vill du göra för att göra utjämna spelplanen mellan de olika sätten för långväga resor? Eller vill du rentav ge större stöd till de mer klimatvänliga transportsätten – hur i så fall?

En viktig aspekt är kostnadsfrågan. Det är ofta billigare att flyga än att åka tåg. Vi anser att flygsektorn, precis som andra delar av transportsektorn, behöver bära kostnaderna av sin klimatpåverkan. Centerpartiet vill också satsa mer på järnväg i hela Sverige så att fler får möjligheten att nyttja tåg framför mindre hållbara transportmedel.

3. Hur bedömer du framgången med den hittillsvarande EU-politiken för liberalisering av järnvägsmarknaden som ett sätt att uppnå goda nationella och gränsöverskridande tågförbindelser? Stöder du denna policy eller vill du införa ett alternativ?

Det stora hindret i dag är att nationella tågbolag endast har som uppdrag att köra i sin medlemsstat, och så länge det är så kommer inte det gränsöverskridande tågresandet utvecklas. Här behövs nya aktörer som tillåts satsa på nya linjer utan att hindras av landgränser och nationella bolag som mer eller mindre har monopolställning. Det är detta som är syftet och inriktningen med den liberalisering som nu pågår av tågmarknaden i EU, det så kallade fjärde järnvägspaketet – i Sverige där vi gjort detta kan vi se att tågtrafiken kraftigt ökat och det är inte bara privata företag utan också regioner som satsat på regionaltåg. Tyvärr har implementeringen i Europas länder gått alldeles för långsamt – ett tydligt exempel är i Frankrike där avregleringen inte ens kommit igång. Det är också dessa nationella monopol som bidrar till att hålla uppe priserna på tågresor i Europa. EU-kommissionen måste öka trycket på medlemsländerna att implementera det fjärde järnvägspaketet.

4. Det finns idéer för ett europeiskt sammanlänkat nätverk för gränsöverskridande dag- och nattåg (t ex “LunaLiner”) som ett alternativ till korta och mellandistansflygningar. Vad tycker du om dessa planer, och om du stöder dem, vad vill du göra för att förverkliga dem?

Strategiska tågförbindelser mellan länder i EU bör prioriteras än mer utifrån ett passagerarperspektiv som alternativ till flyget i EU:s program, till exempel Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) och Transeuropeiska transportnät (TEN-T).

5. Europeiska revisionsrätten beskriver det europeiska höghastighetsnätet som ett “ineffektivt lapptäcke” som inte leder till goda förbindelser på EU-nivå (se rapport nr 19 från Europeiska revisionsrätten). Vad vill du göra för att förbättra den situationen?

Tyvärr prioriterar inte de stora nationella statliga tågföretagen gränsöverskridande trafik. De nationella monopolen i kombination med dålig management är det stora hindret för gränsöverskridande tågtrafik mellan länder. EU-kommissionen måste öka trycket på medlemsländerna att implementera det fjärde järnvägspaketet som ska öppna upp monopolmarknaden för konkurrens. Dessutom är en begränsande faktor att infrastrukturen ofta inte är utbyggd. Vi måste undanröja hindren för tågbolag att satsa på gränsöverskridande tågtrafik i Europa och öka konkurrensen så att biljetterna blir billigare. Dessutom måste en större andel av de medel som finns på EU-nivå för att satsa på utbyggnad av gränsöverskridande infrastruktur användas för att prioritera just järnvägstrafik.

6. För närvarande diskuteras EU: s passagerarrättigheter för järnväg. Vilken är din ståndpunkt angående framtiden för passagerares rättigheter i järnväg och andra transportmedel? Detta gäller särskilt gränsöverskridande tjänster och en resekedja som involverar två eller flera operatörer. Ska operatörer kunna vägra ersättning om en tjänst avbryts eller försenas kraftigt på grund av “exceptionella omständigheter” och i så fall hur ska “exceptionella omständigheter” definieras?

Centerpartiet har i Europaparlamentet röstat emot att järnvägsföretag ska kunna vägra ersättning under så kallade exceptionella omständigheter eller force majeure. För att skapa bra förutsättningar för järnvägsföretagen att utveckla linjenätet även över gränserna så måste också resenärernas rättigheter stärkas i samma takt. För dig som reser med tåg i Europa ska du känna dig trygg att du ska kunna få ersättning ifall du blir försenad. Just nu pågår förhandlingar om dessa rättigheter mellan Europaparlamentet och medlemsstaterna.

7. Det nya internationella avtalet CORSIA (Koldioxidutsläpp och reduktionssystem för internationell luftfart) och EU-systemet för utsläppsrätter (ETS) är otillräckliga för att hantera luftfartens utsläpp. Vilka andra åtgärder tänker du ha för att reglera dessa (t.ex. skatt på fotogen, biljetter, mervärdesskatt, frekvent flygavgift, ett moratorium för expansion av flygplatsinfrastrukturen, ett förbud mot vissa flygningar, t.ex. kortflygningar, …)?

Vi vill att flyget tydligare ska bära sin klimatkostnad. För det behövs skärpta krav för flyg inom den EU-interna flygtrafiken, så att den lyder under samma regler för tilldelning av utsläppsrätter som övriga delar av EU:s utsläppshandel. Flyget inom EU:s utsläppshandel (EU

ETS) är tillfälligt begränsat till flyg inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, i väntan på att det internationella avtalet CORSIA skulle ta form. Vi anser att CORSIA inte är tillräckligt kraftfullt och vi tycker därför att flyget fullt ut måste inkluderas i EU ETS, även för flyg till och från EES som det varit tänkt från början. Sverige måste vara pådrivande för att CORSIA faktiskt levererar utsläppsminskningar. Vi anser också att de delar av Chicagokonventionen, ICAOs grunddokument från 1940-talet, som begränsar effektiva ekonomiska styrmedel för internationella klimatutsläpp från flyg bör revideras. Andra åtgärder som vi förespråkar för att minska flygets klimatpåverkan är till exempel att införa obligatorisk inblandning av förnybart flygbränsle och att stärka forskningssatsningarna för en grön omställning inom flygsektorn.

7.1.  Vad står du i frågan om en EU-omfattande fotogenavgift? Och om du stöder det: Vad ska du göra för att få det implementerat?

Centerpartiet vill inte införa skatter på EU-nivå. Vi tycker att vägen framåt är att skärpa EU ETS så att det omfattar även till och från det Europeiska samarbetsområdet, EES, inte endast inom EES, som det är idag. Därutöver vill vi att de delar av Chicagokonventionen som begränsar effektiva ekonomiska styrmedel för internationella klimatutsläpp från flyg bör revideras, och att Sverige ska ta ledartröjan för detta.

7.2.  Skulle du stödja ett allmänt förbud mot korta flygningar i EU? Om ja: Vilket ska vara det minsta avståndet för att tillåta flygningar? Om nej: Vilka andra åtgärder för att begränsa kortdistansflyg planerar du att genomföra?

Den viktigaste åtgärden för att minska kortdistansflyget i Europa är att se till att utveckla den europeiska tågtrafiken så att den blir både billigare och snabbare. Resande som sparar både tid och pengar kommer vara det mest effektiva sättet att bli av med kortdistansflyget. På EU-nivå finns det fonder och medel för att stimulera utbyggnaden av gränsöverskridande infrastruktur och vi vill att unionen ska satsa än mer på järnvägstrafiken framöver. Det är först och främst bra alternativ med framförallt tåg som måste prioriteras och därför stödjer vi inte ett allmänt förbud mot korta flygningar i EU. Det är inte flygandet i sig som är problemet, utan den klimatpåverkan som flyget idag innebär. Elflyg bedöms komma kommersiellt inom 5-10 år – givet att elen är grön skulle ett sådant transportsätt plötsligt framstå som ett vettigt alternativ.