- Eftersom flygresor är den mest klimatskadliga transportformen, vad föreslår du för att fler ska kunna använda tåg i stället för flygplan för resor upp till 1000 km i EU – och vilken roll ska nattåg spela i denna fråga?
Svar: Underhåll och nyutbyggnad av järnvägar måste ske för att säkra goda kommunikationer; detta är i första hand ett ansvar för de nationella politikerna att prioritera. Det är viktigt att det finns en operatörsoberoende plattform för att söka resor och att köpa biljetter så att resenärerna enkelt kan planera tågresor inom hela EU. Detta skulle troligen leda till fler resor med nattåg.
2. Vad vill du göra för att göra utjämna spelplanen mellan de olika sätten för långväga resor? Eller vill du rentav ge större stöd till de mer klimatvänliga transportsätten – hur i så fall?
Svar: Vi vill att flyget ska betala sina miljökostnader, vilket inte fullt ut är fallet idag. Då kommer förutsättningarna bli mer utjämnade. Tågresandet bör underlättas genom stärkt underhåll och nyinvesteringar i spår. Det är i första hand ett nationellt ansvar men EU kan också medfinansiera detta.
3. Hur bedömer du framgången med den hittillsvarande EU-politiken för liberalisering av järnvägsmarknaden som ett sätt att uppnå goda nationella och gränsöverskridande tågförbindelser? Stöder du denna policy eller vill du införa ett alternativ?
Svar: Från och med 2020 ska järnvägsbolagen kunna vara verksamma i hela EU utan begränsningar. Vi har därför ännu inte sett effekterna av järnvägsreformen fullt ut. Fungerande transporter är en förutsättning för öppna gränser och frihandel, men även en nyckelkomponent när det gäller att uppfylla de politiska målen för EU:s inre marknad. Genom att ta bort hinder för välfungerande järnvägstrafik inom EU skapas ekonomisk tillväxt och klimatsmarta transporter, men också stabilitet och fred. Det är en framgång när EU:s transportpolitik leder till att hinder minskas eller rivs, oavsett om dessa hinder är av teknisk, administrativ eller reglerande karaktär. Genom en öppen konkurrens mellan olika utförare kan nyttan för skattebetalarna öka. Samtidigt är det viktigt att kontinuerligt utvärdera hur trafiken fungerar i praktiken. Resenärerna och godstransportörerna måste vara i centrum.
4. Det finns idéer för ett europeiskt sammanlänkat nätverk för gränsöverskridande dag- och nattåg (t ex “LunaLiner”) som ett alternativ till korta och mellandistansflygningar. Vad tycker du om dessa planer, och om du stöder dem, vad vill du göra för att förverkliga dem?
Svar: Det är positivt med förbättrade tågförbindelser som kan ta marknadsandelar från flyget. Detta är i första hand ett ansvar för de berörda staterna. För Sveriges del anser KD att vi bör bygga höghastighetsjärnväg på sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.
5. Europeiska revisionsrätten beskriver det europeiska höghastighetsnätet som ett “ineffektivt lapptäcke” som inte leder till goda förbindelser på EU-nivå (se rapport nr 19 från Europeiska revisionsrätten). Vad vill du göra för att förbättra den situationen?
Svar: Det behövs tydlig planering på övergripande europeisk nivå, exempelvis genom utpekandet av korridorer för höghastighetstågförbindelser.
6. För närvarande diskuteras EU: s passagerarrättigheter för järnväg. Vilken är din ståndpunkt angående framtiden för passagerares rättigheter i järnväg och andra transportmedel? Detta gäller särskilt gränsöverskridande tjänster och en resekedja som involverar två eller flera operatörer. Ska operatörer kunna vägra ersättning om en tjänst avbryts eller försenas kraftigt på grund av “exceptionella omständigheter” och i så fall hur ska “exceptionella omständigheter” definieras?
Svar: Det är viktigt att passagerarnas rättigheter tillgodoses. I de flesta avtal finns någon form av undantag för exceptionella omständigheter och det är rimligt att detta också gäller inom transportsektorn.
7. Det nya internationella avtalet CORSIA (Koldioxidutsläpp och reduktionssystem för internationell luftfart) och EU-systemet för utsläppsrätter (ETS) är otillräckliga för att hantera luftfartens utsläpp. Vilka andra åtgärder tänker du ha för att reglera dessa (t.ex. skatt på fotogen, biljetter, mervärdesskatt, frekvent flygavgift, ett moratorium för expansion av flygplatsinfrastrukturen, ett förbud mot vissa flygningar, t.ex. kortflygningar, …)?
Svar: Vi vill införa krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i allt flygbränsle. Start- och landningsavgifterna ska vara miljö- och klimatstyrande. De internationella avtal och konventioner som i nuläget sätter stopp för beskattning av flygbränsle ska omförhandlas. Dessutom vill vi genomföra en riktad satsning på forskning och utveckling av biobaserade flygbränslen och för att säkra tillgången till biobränsle för flyget.
7.1 Vad står du i frågan om en EU-omfattande fotogenavgift? Och om du stöder det: Vad ska du göra för att få det implementerat?
Svar: Först och främst måste det bli tillåtet att beskatta flygbränsle. Kristdemokraterna anser att en sådan skatt ska beslutas på nationell nivå eftersom vi inte vill ge EU beskattningsrätt.
7.2 Skulle du stödja ett allmänt förbud mot korta flygningar i EU? Om ja: Vilket ska vara det minsta avståndet för att tillåta flygningar? Om nej: Vilka andra åtgärder för att begränsa kortdistansflyg planerar du att genomföra?
Svar: Vi har inget förslag om sådant förbud. Det bästa sättet att minska kortdistansflygningar är att bygga ut andra transporter, i första hand spårbunden trafik. Miljöpåverkan från korta flygningar kan minskas kraftigt genom eldrivna flygplan.