- Eftersom flygresor är den mest klimatskadliga transportformen, vad föreslår du för att fler ska kunna använda tåg i stället för flygplan för resor upp till 1000 km i EU – och vilken roll ska nattåg spela i denna fråga?
Svar: Det är viktigt att tågtrafiken på ett europeiskt plan med infrastruktursatsningar på järnväg. I Sverige pågår arbetet med att förbereda för byggnationen av nya stambanor för tåg med högre hastigheter. Det är en viktig pusselbit för att kunna konkurrera med flyget.
- Vad vill du göra för att göra utjämna spelplanen mellan de olika sätten för långväga resor? Eller vill du rentav ge större stöd till de mer klimatvänliga transportsätten – hur i så fall?
Svar: Stödet till mer klimatvänliga transportsätt består i att vi investerar mer i dessa transportslag (främst järnväg) än i vägar och flygplatser. Vi har också infört en flygskatt för att flyget ska betala en större andel av sina kostnader. Det är ett arbete som behöver fortsätta även å EU-nivå.
- Hur bedömer du framgången med den hittillsvarande EU-politiken för liberalisering av järnvägsmarknaden som ett sätt att uppnå goda nationella och gränsöverskridande tågförbindelser? Stöder du denna policy eller vill du införa ett alternativ?
Svar: Den svenska regeringen och Socialdemokraterna i Europaparlamentet röstade för det fjärde järnvägspaketet vid den slutgiltiga överenskommelsen 2016. Dock har vi öppnat upp vår marknad i Sverige innan EU-beslutet, så kritik av liberaliseringen är också kopplat till tidigare nationella beslut.
4. Det finns idéer för ett europeiskt sammanlänkat nätverk för gränsöverskridande dag- och nattåg (t ex “LunaLiner”) som ett alternativ till korta och mellandistansflygningar. Vad tycker du om dessa planer, och om du stöder dem, vad vill du göra för att förverkliga dem?
Svar: Vi stödjer infrastruktursatsningar och prioriteringar som görs inom ramen för EUs transeuropeiska transportnätverk (TEN-T) och dess medfinansiering genom Fonden för ett Sammanlänkat Europa (CEF) för att skapa ett flöde på EUs inre marknad. Det är viktigt att EUs medel går dit de gör mest nytta och att vi bygger ett transportnätverk i EU utan flaskhalsar. Men för att vi ska kunna ställa om och göra tåget mer konkurrenskraftigare än flyget, är det viktigt att vi dels arbetar strategiskt och övergripande på EU-nivån med infrastrukturinvesteringar, men även med stärkta passagerarrättigheter och enklare biljettsystem.
5. Europeiska revisionsrätten beskriver det europeiska höghastighetsnätet som ett “ineffektivt lapptäcke” som inte leder till goda förbindelser på EU-nivå (se rapport nr 19 från Europeiska revisionsrätten). Vad vill du göra för att förbättra den situationen?
Svar: Det är positivt att EU:s infrastrukturprojekt och prioriteringar utvärderas med jämna mellanrum för att se att offentliga medel endast gå dit de kan göra mest nytta. Det är viktigt att EUs medel går dit de gör mest nytta och att vi bygger ett transportnätverk i EU utan flaskhalsar. Men för att vi ska kunna ställa om och göra tåget mer konkurrenskraftigare än flyget, är det viktigt att vi dels arbetar strategiskt och övergripande på EU-nivån med infrastrukturinvesteringar.
6. För närvarande diskuteras EU: s passagerarrättigheter för järnväg. Vilken är din ståndpunkt angående framtiden för passagerares rättigheter i järnväg och andra transportmedel? Detta gäller särskilt gränsöverskridande tjänster och en resekedja som involverar två eller flera operatörer. Ska operatörer kunna vägra ersättning om en tjänst avbryts eller försenas kraftigt på grund av “exceptionella omständigheter” och i så fall hur ska “exceptionella omständigheter” definieras?
Svar: Vi stöder stärkta passagerarrättigheter för järnväg eftersom det är ett viktigt steg i att ställa om och göra tåg mer konkurrenskraftigt. En passagerare ska ha rätt att få ersättning vid försening eller inställda tåg vid en total ressträcka, även då den är uppdelad i flera etapper och flera operatörer. Det behövs också tydligare definitioner för exceptionella omständigheter, där vi anser att väder inte är tillräckligt (utom vid väldigt extrema väderförhållanden).
7. Det nya internationella avtalet CORSIA (Koldioxidutsläpp och reduktionssystem för internationell luftfart) och EU-systemet för utsläppsrätter (ETS) är otillräckliga för att hantera luftfartens utsläpp. Vilka andra åtgärder tänker du ha för att reglera dessa (t.ex. skatt på fotogen, biljetter, mervärdesskatt, frekvent flygavgift, ett moratorium för expansion av flygplatsinfrastrukturen, ett förbud mot vissa flygningar, t.ex. kortflygningar, …)?
Vad står du i frågan om en EU-omfattande fotogenavgift? Och om du stöder det: Vad ska du göra för att få det implementerat?
Svar: Skatter är nationell kompetens inom EU och det vill vi att de ska förbli. Däremot har vi sagt att Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. När ett system för flygbränsleskatt finns på plats bör det ersätta dagens biljettskatt på flyget.
7.2 Skulle du stödja ett allmänt förbud mot korta flygningar i EU? Om ja: Vilket ska vara det minsta avståndet för att tillåta flygningar? Om nej: Vilka andra åtgärder för att begränsa kortdistansflyg planerar du att genomföra?
Svar: Nej, ett strikt förbud stöder vi inte. Det bästa sättet att begränsa korttidsflyget är konkurrenskraftiga alternativ.